Tag Archives: Skriftliga omdömen

M struntar i forskning kring elever och betyg

20 Mar

Den debattartikel Lorentz Tovatt och jag om tidigare betyg och skriftliga omdömen fick rätt snabbt ett svar från moderaterna Tomas Tobé (ordförande i riksdagens utbildningsutskott) och Erik Bengtzboe (ordförande MUF), men eftersom svaret helt valde att bortse från all kritik valde Lorentz och jag att replikera det. Svaret finns nu uppe på SvD Opinion men kan även läsas inklistrat här nedan;

M struntar i forskning kring elever och betyg

Miljöpartiet och Moderaterna skiljer sig i den grundläggande synen på eleven och skolan. Därför har Moderaterna helt rätt när de säger att ideologin styr när vi ifrågasätter betyg (Brännpunkt 6/3). Men tyvärr stämmer inte deras analys i något annat än just det.

För oss är det självklart att ansvaret för det svenska utbildningsväsendet är gemensamt och inte någonting som kan placeras på den enskilda individen. När en elev misslyckas med att nå de ställda målen är det på grund av att skolan och samhället misslyckats med att skapa en god studiemiljö för eleven. Det är för oss också en självklarhet att vi låter experter och forskning avgöra vilka reformer som gagnar skolan bäst.

Det är därför vi vågar stå på oss och mena att tidigare betyg inte är en lösning för den svenska skolan trots att det inte är en populär åsikt. I vår artikel på Brännpunkt 1/3 gav vi flera exempel på experter på området som höll med oss om det. Vi menar inte att betyg helt ska tas bort, de är ett bra verktyg för urval inför gymnasiet och högre studier, men innan dess vill vi använda oss av skriftliga omdömen istället. Omdömena ger större plats för nyanser, och forskning har också visat att de ökar resultaten och inte ger samma instängningseffekter som betyg kan ha.

De moderata debattörer som replikerade oss valde att inte diskutera denna forskning. Trots detta är de bergsäkra på att deras förslag om att införa betyg från årskurs tre är ett bra sådant. De är säkra på att det är en bra idé redan innan de utvärderat om det var en bra idé att införa betyg från årskurs sex.

Det enda stöd de ger för att det skulle vara en lösning är en IFAU-rapport som i sitt slutord menar att dess resultat är baserat på flera decennier gammal data och att de inte går att överföra till dagens samhälle.

Men för Moderaterna är symboliken i tidigare betyg viktigare än att de ska vara effektiva. Men vilken är då symboliken? Jo, att skolans misslyckande är på grund av eleverna – inte politikerna.

När man tror att lösningen på skolans problem är mer betygsättning tror man också att det är eleverna det är fel på. För om det vore fel på resurserna eller verktygen skulle man också kommit med andra förslag.

Vi i Miljöpartiet vill ta ansvar för den svenska skolan. Det är därför vi valt att prioritera fler lärare över fler skattesänkningar och det är därför vi säger nej till tidigare betyg. För oss handlar det om ideologi, och vår ideologi sätter resultat över populism.

Lorentz Tovatt, språkrör Grön Ungdom
Jakob Lundgren, Grön Ungdom

Annonser

Högt i tak i skoldebatten efterfrågas

9 Aug

Kent Persson bjuder den här veckan in till en bloggdebatt om den svenska skolan, och om hur vi ska kunna skapa en skola som alla lyckas i. Enligt mig är skolpolitiken alldeles för populistisk. Skolan må vara valets kanske viktigaste fråga enligt väljarna själva, men debatten är fullständigt ovetenskaplig.

Förslagen som kommit fram i debatten är Folkpartiets förslag på burkaförbud, en icke-fråga egentligen men Folkpartiet har tradition av att fiska röster i grumliga vatten inför varje val. Det som förvånar är att Reinfeldt stödjer förslaget.

Andra frågor som varit uppe är skolk i terminsbetyg och Folkpartiet som vill tvinga föräldrar att vara med i klassrummet om deras barn är stökiga. Det andra förslaget har jag redan tagit upp på min blogg men det om skolk i terminsbetyg har jag inte berört ännu. Personligen tycker jag faktiskt inte att det är hela världen om man för in skolk i terminsbetygen, däremot ser jag inte heller poängen i det. Föräldrarna är oftast medvetna om att deras barn skolkar, och om de inte är det behöver man inte föra in skolk i betyget utan man kan informera på andra sätt. Antagligen kommer de som drabbas hårdast av skolk i terminsbetyg vara de som sköter sig rätt väl i skolan men som har skolkat från någon enstaka lektion.

Vänsterpartiet gick under samma tidsperiod ut och kallade friskolorna sedelpressar för aktiebolag och blev förstås helt krossade av en nästan en bloggosfär. Att kritisera friskoloväsendet är att ha en dödsönskan i politiska sammanhang. Men jag tycker faktiskt att man måste våga kritisera och se över dagens situation. Jag kan börja med att poängtera att jag inte är emot friskolor utan att jag snarare är pragmatisk och vill se till det som är bäst för eleverna.

Det finns bra friskolor och det finns dåliga friskolor och det är de dåliga vi måste ta tag i. Och när vi tar tag i de dåliga måste man också våga diskutera om det är rimligt att de får ta ut mångmiljonvinster samtidigt som undervisningen blir lidande. Mats Pertoft, skolpolitisk talesperson för Miljöpartiet har skrivit ganska vettigt om det hela och jag tänker helt skamlöst kopiera lite av det han skrivit.

  • Förbjud vinstutdelning på de friskolor som har anmärkningar från skolinspektionen
  • Friskolor bör anmäla vinstutdelning till skolinspektionen
  • Ägarbyten och koncernbyten bör anmälas till skolinspektionen
  • Friskolor som väljer att återinvestera vinsten i den egna verksamheten bör kunna göra det utan att skatta på pengarna

Dessa fyra förslag handlar inte om att straffa de friskolor som är bra och levererar goda resultat, utan de handlar om att de som faktiskt inte skött sitt ansvar inte heller ska kunna ta ut vinst. Man kan se det som ett incitament för att skolorna ska sköta sig. Det är också viktigt att man ser över skolans upphandlingar så att man inte delar ut vinst via andra företag.

Jag tycker att man kan förbjuda avkastning över en viss procent. Jag kan se poängen i att en entreprenör som tar en risk ska kunna få tjäna pengar på det, men över en viss gräns blir det faktiskt inte försvarbart att man tar pengar från kommunens verksamhet och stoppar i aktieägares fickor.

Skolpengen bör fördelas efter behov. Men så ser det tyvärr inte ut idag. Alla elever och skolor har inte samma behov, och vi ska inte heller låtsas som att de har det. Därför är det viktigt att de skolor och elever som kräver större ekonomiska medel också kan få det.

Fler lärare i skolorna behövs. När jag har debatterat frågan med Alliansföreträdare säger de att vi behöver bättre lärare inte fler. Men det osar populism lång väg, för så enkelt är det inte. Självklart påverkar lärarnas kompetens studieresultaten, men det gör även lärartätheten. Forskning från IFAU visar tydligt att färre lärare per 100 elever ger ett sämre studieresultat.

Marika Lindgren Åsbrink (S) har på sin blogg skrivit väldigt bra om just lärartäthet på kommunala skolor och friskolor.

Elevhälsan bör man inte heller glömma bort. Folkpartiets förslag om att satsa en halv miljard på att anställa kuratorer, skolsköterskor o.s.v. är ett rätt bra förslag. Det bör vara ett krav på både kommunala skolor och friskolor att skolsköterskor och kuratorer finns tillgängliga för eleverna.

Betygsdebatten har även den blivit väldigt förenklad. Alla talar om tidigare betyg som om de skulle lösa all världens problem. Men så är inte fallet. Vi bör istället införa utförliga skriftliga omdömen som inte får vara betygsliknande. Sådana omdömen ger elever en chans att se exakt vad de är  bra på och vad de är mindre bra på, och forskning visar att omdömen förbättrar studieresultaten.

Det jag efterfrågar i debatten kan väl egentligen sammanfattas i två punkter.

  • Stöd i forskning

En fungerande skola kan inte byggas på populism och vaga förhoppningar. Den måste bygga på resultat och forskning.

  • Att man tar bort ideologiska skygglappar

Våga kritisera friskoleväsendet även om du betecknar dig som liberal. När man på grund av sin ideologi blundar för problem som finns har ideologin blivit ett problem.

Stoppa betygshysterin!

21 Maj

Dagens politiska partier verkar tävla i att sätta betyg tidigt. Är det inte från årskurs sex så är det från årskurs fyra, tre eller årskurs ett. Vid ett tillfälle öppnande Utbildingsminister Jan Björklund (FP) till och med upp för bedömning på förskolenivå.

Jag skulle önska att alla kunde backa tillbaka från frågan en sekund och fundera på vad som är bäst för den svenska skolan och de som går där. Att tro att alla problem den svenska skolan har med elevers betyg skulle lösas med just tidigare betyg är i bästa fall naivt. Tidigare betyg är populärt bland väljarna och framför allt bland de som sedan länge lämnat skolan bakom sig.

Men bara för att betyg är populära så innebär det inte att de är ett bra sätt att höja elevers kunskapsnivåer på.

Mer än 90% av alla svenska professorer i utbildningsvetenskap menar att tidigare betyg inte kommer att höja elevernas kunskapsnivåer. Dylan William som är en av världens främsta betygsforskare menar att de bästa sättet att höja studieresultaten är genom att införa skriftliga omdömen istället för betyg. Även Anders Jönsson som doktorerat i just betyg och Christian Lundahl som är betygsforskare vid Uppsala Universitet håller med och menar att tidigare betyg med fler steg inte kommer att öka kunskapsnivån bland eleverna.

Så när vi diskuterar hur många betygsteg vi ska ha och när betyg ska börja delas ut, låt oss då också ta hänsyn till de effekter som dessa betyg faktiskt har och inte bara förlita oss på våra egna ”logiska resonemang”. För när vi tar ogrundade beslut riskerar dessa också få oönskade effekter.

För övrigt så är det nya Allianslöftet om betyg från årskurs sex exakt samma löfte som man gick till val på för fyra år sedan.

Bloggar om ämnet; Per Altenberg, Christian Tegnvallius, Rasmus (liberal), Amanda Brihed, Maria Byström, Marcus Grundén, Seved Monke, Kent Perssonoch Liberala Anna

(Notera gärna att ingen av bloggarna som förespråkar tidigare betyg refererar till någon form av forskning utan bara bygger sin ståndpunkt på sina egna resonemang, eller en ”övertygelse”)