Tag Archives: Skola

M struntar i forskning kring elever och betyg

20 Mar

Den debattartikel Lorentz Tovatt och jag om tidigare betyg och skriftliga omdömen fick rätt snabbt ett svar från moderaterna Tomas Tobé (ordförande i riksdagens utbildningsutskott) och Erik Bengtzboe (ordförande MUF), men eftersom svaret helt valde att bortse från all kritik valde Lorentz och jag att replikera det. Svaret finns nu uppe på SvD Opinion men kan även läsas inklistrat här nedan;

M struntar i forskning kring elever och betyg

Miljöpartiet och Moderaterna skiljer sig i den grundläggande synen på eleven och skolan. Därför har Moderaterna helt rätt när de säger att ideologin styr när vi ifrågasätter betyg (Brännpunkt 6/3). Men tyvärr stämmer inte deras analys i något annat än just det.

För oss är det självklart att ansvaret för det svenska utbildningsväsendet är gemensamt och inte någonting som kan placeras på den enskilda individen. När en elev misslyckas med att nå de ställda målen är det på grund av att skolan och samhället misslyckats med att skapa en god studiemiljö för eleven. Det är för oss också en självklarhet att vi låter experter och forskning avgöra vilka reformer som gagnar skolan bäst.

Det är därför vi vågar stå på oss och mena att tidigare betyg inte är en lösning för den svenska skolan trots att det inte är en populär åsikt. I vår artikel på Brännpunkt 1/3 gav vi flera exempel på experter på området som höll med oss om det. Vi menar inte att betyg helt ska tas bort, de är ett bra verktyg för urval inför gymnasiet och högre studier, men innan dess vill vi använda oss av skriftliga omdömen istället. Omdömena ger större plats för nyanser, och forskning har också visat att de ökar resultaten och inte ger samma instängningseffekter som betyg kan ha.

De moderata debattörer som replikerade oss valde att inte diskutera denna forskning. Trots detta är de bergsäkra på att deras förslag om att införa betyg från årskurs tre är ett bra sådant. De är säkra på att det är en bra idé redan innan de utvärderat om det var en bra idé att införa betyg från årskurs sex.

Det enda stöd de ger för att det skulle vara en lösning är en IFAU-rapport som i sitt slutord menar att dess resultat är baserat på flera decennier gammal data och att de inte går att överföra till dagens samhälle.

Men för Moderaterna är symboliken i tidigare betyg viktigare än att de ska vara effektiva. Men vilken är då symboliken? Jo, att skolans misslyckande är på grund av eleverna – inte politikerna.

När man tror att lösningen på skolans problem är mer betygsättning tror man också att det är eleverna det är fel på. För om det vore fel på resurserna eller verktygen skulle man också kommit med andra förslag.

Vi i Miljöpartiet vill ta ansvar för den svenska skolan. Det är därför vi valt att prioritera fler lärare över fler skattesänkningar och det är därför vi säger nej till tidigare betyg. För oss handlar det om ideologi, och vår ideologi sätter resultat över populism.

Lorentz Tovatt, språkrör Grön Ungdom
Jakob Lundgren, Grön Ungdom

Annonser

Tidiga betyg säger inget om utveckling

11 Mar

För några dagar sedan skrev jag tillsammans med Lorentz Tovatt om den svenska betygshetsen i SvD. Vi menade vi måste ha mer bedömning och mindre betyg i skolan. Vad innebär det? Klicka dig in på SvD eller läs texten här nedan för att få svaret.

Tidiga betyg säger inget om utveckling

 Nu vill Moderaterna se betyg från årskurs tre. Som vanligt motiveras beslutet med tydligare kunskapsuppföljning och som en extra bonus försöker man flörta med socialdemokratiska väljare genom att mena att det främst kommer hjälpa de elever som har det sämst ställt ekonomiskt. Men hur står det egentligen till med det?

Bland allmänheten uppfattas dagens skola som ett misslyckande och därför kan tidigare betyg intuitivt verka rätt. Men en ansvarstagande regering måste också våga vända populismen ryggen för att istället ta välgrundade beslut som ger större vinster på sikt.

Forskningen på området är inte helt enig, men den är relativt tydlig med att tidigare betyg inte stärker elevers kunskaper utan att de snarare kan stjälpa dem. När betygsforskaren Alli Klapp ska kommentera tidigare betyg till Lärarnas Nyheter säger hon att en stor grupp missgynnas av det. Hon är heller inte ensam om att ha den analysen.

Christian Lundahl och Anders Jönsson, båda doktorander i pedagogik, har även de tidigare uttryckt sig skeptiska till tidigare betyg. De menar att tidigare betyg inte nödvändigtvis förbättrar inlärningen och i värsta fall till och med kan försämra den. Istället talar de om vikten av mer omdömen i skolan.

Omdömen är till skillnad från betyg menat att vara utvecklande snarare än ett urvalsdokument. Förenklat kan man säga att betyg är utformat för att placera elever i fack efter deras kunskap. Det är praktiskt vid urvalssituationer men under fortlöpande undervisning kan det sarga en elevs självförtroende och skada dess utbildning. Någonting även Klapp pekat på.

Vi i Grön Ungdom anser att det är viktigt att lyssna på experter när vi utformar vår politik. Därför vill vi också att skolor ska arbeta med nyanserade skriftliga omdömen där elevens styrkor och svagheter kommer till uttryck. I en isrealisk studie som ansedda Dylan Williams hänvisar till i en bok utgiven av Lärarförbundet har man funnit att skriftliga omdömen höjde resultaten med 30 procent i genomsnitt. Hur resultaten kan överföras till en svensk kontext och hur utformningen ska se ut måste förstås utredas, men resultaten kan inte ignoreras.

Utöver omdömen istället för tidigare betyg ser vi att elevdemokratin och elevers inflytande över sin egen utbildning är avgörande för hög kvalitet och ett aktivare deltagande. Även här har Moderaterna och alliansen hamnat fel, då man förbjudit möjligheten för skolor och kommuner att ha lokala skolstyrelser med elevmajoritet.

Betyg är ett bra verktyg när urval ska ske till gymnasium eller högre utbildning. Men en bokstav på ett papper i trean placerar elever i ett fack utan att ge dem svar på hur de ska utvecklas.

Det är uppenbart att Moderaterna valt att inte lyssna på den pedagogiska forskning som finns på området, och att elevernas bästa inte är det som prioriteras högst. Så i slutändan får förslaget oss att ställa frågan – vilka är det egentligen som behöver tidigare betyg? Eleverna eller Moderaterna?

LORENTZ TOVATT

språkrör Grön Ungdom

JAKOB LUNDGREN

Grön Ungdom

 

 

Sagan om kvalificerat skolkande

11 Maj

Skolverket, Skolinspektionen och Barnombudsmannen säger alla nej till skolk i betyget men Skolministern säger ändå sann Björklund-anda Ja och nu ska skolk återigen synas i betyget.

Remissinstanserna säger förstås bestämt nej med goda anledningar. Att införa skolk i betyget är ju att angripa symptomen istället för problemet. För inte kommer den mobbade eleven som inte vågar komma till skolan ta sig dit bara för att det skrivs in i betyget?  Tidigare försök i Stockholm har inte heller visat på minskande skolk.

Men det här inlägget kommer ta upp helt andra problem. Jag tänkte istället titta lite på hur man kan komma undan att få skolk inskrivet i betyget.

Under både gymnasiet och högstadiet satt jag i alla möjliga slags råd. Vissa för att jag intresserade mig och vissa för att det var skönt att slippa lite skola. Mötena kunde förläggas lite hur som helst och vipps så hade man en helt accepterad anledning att missa vissa lektioner. Hur ska detta synas på mitt betyg?

Under gymnasiet, främst under trean, hade jag en extremt låg närvaro, men det mesta hamnade under kategorin sjukfrånvaro. Denna frånvaro var till viss del riktig men till stor del handlade det om att jag inte stimulerades i skolan. Frågan är däremot hur min sjukfrånvaro ska kollas upp. Hur ska den synas på mitt betyg?

Vissa lärare tog dessutom inte närvaro och andra lät mig komma undan med mer frånvaro än andra. Vissa lärare gav mig till och med frånvaro när jag var närvarande. I vissa fall fick man till och med studera på annan plats än i klassrummet. Toppen med friare undervisningsmetoder, men hur ska min eventuella frånvaro synas på mitt betyg?

Att satt betyg påverkas av elevens relation med läraren vet vi redan, och det finns ingen anledning att tro att det skulle vara annorlunda med skolk. Jag skulle precis som många andra säkert komma undan med att skolka eftersom jag hade det relativt lätt i skolan och därför kunde leverera även om jag inte var närvarande på alla lektioner. Men är det verkligen schysst att jag kommer undan med mitt skolk bara för att jag hade lätt för mig? Hur ska den här typen av frånvaro synas på mitt betyg?

Men jag har förstås gått på en skola som har löst alla dessa problem. En skola där man i allra högsta grad kunde följa elevers skolkande och där man fick prickar i sitt betyg. Det har säkert varit uppe på bloggen förut men jag har studerat ett år vid Edgewood High School i Trenton, Ohio.

Alla lektioner började där exakt samtidigt och slutade exakt samtidigt. Dörrarna låstes när klockan ringde och lärarna var tvungna att omedelbar föra in närvaron i ett datasystem. Eventuell frånvaro eller försening syntes genast, om man inte var bundis med läraren förstås, det kom inte ens det systemet undan. För att minimera lärarnas godtyckliga inlämning av uppgifter hade man övervakningskameror i samtliga korridorer samt patrullerande personal som höll koll på elever på drift. För att lämna lektionen för att gå på toa behövde man lärarens underskrift i skolans officiella block och om man tappat bort sitt var man körd. En av mina lärare gav dessutom elever som gick på toa mer än två gånger per termin poängavdrag varje gång de bad om att få gå (poängen räknades om till ett betygssnitt som sedan var ens slutbetyg). Återigen kunde man till och med här komma undan om man var bundis med de som patrullerade så inte ens här blev systemet perfekt.

Om det var så att man sjukanmälde sig mer än två dagar på en termin krävdes läkarintyg. Ett intyg per dag. Att skaffa intyg kostade båda tid och pengar för eleven och föräldern och många gick helt enkelt ut med en massa frånvaro på sina betyg för att de inte hade den tiden eller de pengarna. Andra klarade sig fläckfritt för att de stod på god fot med lärarna, och då var det ändå på en skola med storebrorsamhälleskompex.

Att införa skolk i betyget är alltså inte bara tokigt i teorin, det är dessutom svårgenomförbart i praktiken. Jag har svårt att se hur det ska lösa problem eller skötas lika runt om i landet, och det i sig är ett problem.

Vilka papperslösa?

3 Mar

Miljöpartiet har gjort en uppgörelse med Alliansen om migrationspolitiken. Det är både bra och väntat. Samarbete fanns sedan tidigare i frågan om arbetskraftsinvandring och Miljöpartiets Mikaela Valtersson har helt klart varit tongivande i den frågan. Därför var uppgörelsen väntad.

Uppgörelsen är bra för att den visar att vi inte tänker gå samma väg som andra delar av Europa. Istället för att ställa upp på främlingsfientliga krav väljer vi att gå en mänskligare och smartare väg när partier samarbetar över gränserna.

Det uppgörelsen innebär är att det blir lättare att få skydd i Sverige, att man inför ett oberoende migrationsforskningsinstitut, att det ska bli lättare att identifieras och därmed få uppehållstillstånd, att handläggningstiderna blir kortare och att  papperslösa ska få rätt till vård och skolgång.

Den sista punkten är dock fylld av oklarheter. För precis som bland annat HBT-Sossen påpekar vet man inte vilka papperslösa som ska få rätt till vård och skola.

Att bara ”vissa papperslösa” ska få den rätten är ett problem. För vilka papperslösa gäller det och vem ska göra den avvägningen? Jag har hört runt och uppenbarligen ska en utredning som är färdig i maj avgöra detta och jag hoppas att MP fortsätter att kämpa för att alla papperslösa får rätt till vård och skolgång.

Den uppgörelse som finns idag är på många sätt bra, men också extremt bristfällig. Dels i att man inte vet vilka papperslösa som ska få vård men också i det faktum att den inte verkar ta tag i det problem som finns när man utvisar personer till länder där de förföljs, där landet ligger i krig eller där landet lider av utbredd social misär.

Bloggar; Alliansfritt, Helene Öberg (MP), Christian Ottoson (C),  Helene Törnqvist (C), Christoffer Fagerberg (FP), Andreas Berglöf (M), Kent Persson (M)

Rätten att överklaga betyg borde vara självklar

25 Jan

Jag har tillsammans med Moderaten Josefin Strömberg skrivit en debattartikel om rätten att få överklaga sina betyg. Den går idag (25/1-10) att läsa i Sundsvalls Tidning. Jag klistrar också in hela artikeln här nedanför; (Finns nu även på Teknikdebatt.se)

Rätten att överklaga betyg borde vara självklar

Alla känner nog någon som varit missnöjd med ett betyg. Oftast handlar det om att man inte presterat som man önskat men i vissa fall handlar det om annat. Lärare kan precis som alla andra göra misstag och ibland går en dålig relation till eleven ut över dennes betyg och när det händer står eleven idag helt maktlös. Det finns ingen instans att överklaga till och inte ens rektorn kan göra någonting.

Andelen elever som fått ett lägre kursbetyg i engelska än deras provbetyg var 2010 5,2% som snitt i Sverige medan 10,9% fick högre satta betyg (statistik hämtat från SKL:s Öppna Jämförelser grundskola 2010). Att lärare är olika generösa med betyg är allmänt känt och det är ett problem. Vissa lärare är väldigt generösa medan man hos andra lärare måste jobba dubbelt så hårt för sitt G. Förutom att det är orättvist gentemot eleverna då lärare slarvar med betygssättning så ställer detta till med problem för individen när denna ska söka till universitet/högskola och därmed konkurrerar med sina betyg. Det blir en orättvis konkurrens när betygen som man söker in med saknar legitimitet.

Vi är överens om att det bör vara en rättighet för varje elev att överklaga sina betyg om de känner sig orättvist betygsatt efter varje avslutad kurs. Kritikernas främsta argument är att detta kommer skapa en enorm byråkrati. Det ändrar dock inte det faktum att betygsättning är en myndighetsutövning och likt alla andra myndighetsutövningar bör det finnas rättighet att överklaga denna. Likväl som studenter kan överklaga CSN:s beslut om de blivit nekad studielån eller en privatpersons rätt att överklaga en dom i länsrätten bör även en elever kunna överklaga ett betyg.

Betyg är något som följer med eleven resten av livet och det är viktigt att dessa är rättvist och noggrant satta. Skulle rätten att överklaga beslut finnas i Sverige skulle även läraren behöva dokumentera elevers utveckling noggrannare och vara extra noggrann vid betygssättning. Möjligheten att sätta betyg efter sin subjektiva uppfattning om eleven som person skulle då minska. Idén är inte heller unik internationellt. I Finland har man nu kunnat överklaga betygen i ett par år och det har där ytterligare stärkt den skola som idag anses vara världens bästa.

Utbildningsminister Jan Björklund (FP) tog nyligen emot en svensk utredning om rätten till att överklaga sina betyg och där vara slutsatserna klara – Rätten att överklaga ens betyg är ett måste i en rättssäker skola.

Kritikerna är rädda för att detta ska skapa en enorm byråkrati, men i de absolut flesta fall är läraren överens med eleven om vilket betyg denna bör få. Rätten måste dock finnas till för de få fall där en elev hamnar i kläm. Vi vill därför gemensamt uppmana Sveriges politiker att skydda eleverna i den svenska skolan. Ge dem möjligheten till rättvisa betyg som motiverar dem att studera och som ger dem en trygg fortsättning i livet.

Josefin Strömberg

Vice Ordförande MUF Västernorrland

Jakob Lundgren

Språkrör Grön Ungdom Norr

Högt i tak i skoldebatten efterfrågas

9 Aug

Kent Persson bjuder den här veckan in till en bloggdebatt om den svenska skolan, och om hur vi ska kunna skapa en skola som alla lyckas i. Enligt mig är skolpolitiken alldeles för populistisk. Skolan må vara valets kanske viktigaste fråga enligt väljarna själva, men debatten är fullständigt ovetenskaplig.

Förslagen som kommit fram i debatten är Folkpartiets förslag på burkaförbud, en icke-fråga egentligen men Folkpartiet har tradition av att fiska röster i grumliga vatten inför varje val. Det som förvånar är att Reinfeldt stödjer förslaget.

Andra frågor som varit uppe är skolk i terminsbetyg och Folkpartiet som vill tvinga föräldrar att vara med i klassrummet om deras barn är stökiga. Det andra förslaget har jag redan tagit upp på min blogg men det om skolk i terminsbetyg har jag inte berört ännu. Personligen tycker jag faktiskt inte att det är hela världen om man för in skolk i terminsbetygen, däremot ser jag inte heller poängen i det. Föräldrarna är oftast medvetna om att deras barn skolkar, och om de inte är det behöver man inte föra in skolk i betyget utan man kan informera på andra sätt. Antagligen kommer de som drabbas hårdast av skolk i terminsbetyg vara de som sköter sig rätt väl i skolan men som har skolkat från någon enstaka lektion.

Vänsterpartiet gick under samma tidsperiod ut och kallade friskolorna sedelpressar för aktiebolag och blev förstås helt krossade av en nästan en bloggosfär. Att kritisera friskoloväsendet är att ha en dödsönskan i politiska sammanhang. Men jag tycker faktiskt att man måste våga kritisera och se över dagens situation. Jag kan börja med att poängtera att jag inte är emot friskolor utan att jag snarare är pragmatisk och vill se till det som är bäst för eleverna.

Det finns bra friskolor och det finns dåliga friskolor och det är de dåliga vi måste ta tag i. Och när vi tar tag i de dåliga måste man också våga diskutera om det är rimligt att de får ta ut mångmiljonvinster samtidigt som undervisningen blir lidande. Mats Pertoft, skolpolitisk talesperson för Miljöpartiet har skrivit ganska vettigt om det hela och jag tänker helt skamlöst kopiera lite av det han skrivit.

  • Förbjud vinstutdelning på de friskolor som har anmärkningar från skolinspektionen
  • Friskolor bör anmäla vinstutdelning till skolinspektionen
  • Ägarbyten och koncernbyten bör anmälas till skolinspektionen
  • Friskolor som väljer att återinvestera vinsten i den egna verksamheten bör kunna göra det utan att skatta på pengarna

Dessa fyra förslag handlar inte om att straffa de friskolor som är bra och levererar goda resultat, utan de handlar om att de som faktiskt inte skött sitt ansvar inte heller ska kunna ta ut vinst. Man kan se det som ett incitament för att skolorna ska sköta sig. Det är också viktigt att man ser över skolans upphandlingar så att man inte delar ut vinst via andra företag.

Jag tycker att man kan förbjuda avkastning över en viss procent. Jag kan se poängen i att en entreprenör som tar en risk ska kunna få tjäna pengar på det, men över en viss gräns blir det faktiskt inte försvarbart att man tar pengar från kommunens verksamhet och stoppar i aktieägares fickor.

Skolpengen bör fördelas efter behov. Men så ser det tyvärr inte ut idag. Alla elever och skolor har inte samma behov, och vi ska inte heller låtsas som att de har det. Därför är det viktigt att de skolor och elever som kräver större ekonomiska medel också kan få det.

Fler lärare i skolorna behövs. När jag har debatterat frågan med Alliansföreträdare säger de att vi behöver bättre lärare inte fler. Men det osar populism lång väg, för så enkelt är det inte. Självklart påverkar lärarnas kompetens studieresultaten, men det gör även lärartätheten. Forskning från IFAU visar tydligt att färre lärare per 100 elever ger ett sämre studieresultat.

Marika Lindgren Åsbrink (S) har på sin blogg skrivit väldigt bra om just lärartäthet på kommunala skolor och friskolor.

Elevhälsan bör man inte heller glömma bort. Folkpartiets förslag om att satsa en halv miljard på att anställa kuratorer, skolsköterskor o.s.v. är ett rätt bra förslag. Det bör vara ett krav på både kommunala skolor och friskolor att skolsköterskor och kuratorer finns tillgängliga för eleverna.

Betygsdebatten har även den blivit väldigt förenklad. Alla talar om tidigare betyg som om de skulle lösa all världens problem. Men så är inte fallet. Vi bör istället införa utförliga skriftliga omdömen som inte får vara betygsliknande. Sådana omdömen ger elever en chans att se exakt vad de är  bra på och vad de är mindre bra på, och forskning visar att omdömen förbättrar studieresultaten.

Det jag efterfrågar i debatten kan väl egentligen sammanfattas i två punkter.

  • Stöd i forskning

En fungerande skola kan inte byggas på populism och vaga förhoppningar. Den måste bygga på resultat och forskning.

  • Att man tar bort ideologiska skygglappar

Våga kritisera friskoleväsendet även om du betecknar dig som liberal. När man på grund av sin ideologi blundar för problem som finns har ideologin blivit ett problem.

Folkpartiet vill tvinga föräldrar till skolan

8 Aug

Folkpartiets senaste utspel är att föräldrarna till stökiga barn ska tvingas sitta med i skolan. Förslaget är minst sagt problematiskt. Om föräldrar ska sitta med under lektionstimmarna bör det bygga på frivillighet, inte tvång, annars riskerar det att förvärre än potentiellt dålig familjesituation.

Förslaget har dessutom ännu fler problem. Vem ska betala lönen som uteblir när de är i skolan istället? Staten? Om mamman bär burka vad händer i så fall när FP fått igenom sitt burkförbud i skolan? Eller vad händer om min mamma tvingas sitta med mig i skolan. Hon är lärare själv. Vem ska hålla i hennes lektion?

Eller vad händer med läkare och brandmän som måste sitta i skolan?

Förslaget känns ogenomtänkt och populistiskt och innebär dessutom att FP blivit allt mindre liberalt och allt mer konservativt.