Tag Archives: KDU

DO finns för att hjälpa de svaga, Skyttedal

17 Maj

Kristdemokratiska ungdomsförbundets nyvalda ordförande Sara Skyttedal fortsätter tyvärr förbundets inslagna väg mot någon slags nykonservatism genom att skriva att de vill avskaffa Diskrimineringsombudsmannen (DO) på SVT Debatt. Själv diskrimineringen som existerar i samhället verkar hon förminska till en ”kränkthetskultur”.

Därför har jag tillsammans med Matilda Andersson som sitter i Grön Ungdoms förbundsstyrelse skrivit en replik som igår den 16 maj 2013 fanns att läsa på SVT Debatt. Klicka dig vidare här eller läs artikeln i sin helhet här nedanför;

 

DO finns för att hjälpa de svaga, Skyttedal

Idag lever vi tyvärr inte i ett samhälle där alla behandlas lika. Allt för ofta händer det att personer behandlas olika på grund av sitt ursprung, sexualitet, kön, könsöverskridande uttryck eller identitet, ålder, funktionsnedsättning eller religion.

I Sverige har våra folkvalda beslutat att detta inte ska vara tillåtet och därför har riksdagen instiftat diskrimineringslagen.

Denna lag gör det möjligt för den som känner sig diskriminerad att i domstol kräva att missförhållandena justeras. Orätt blir rätt. Men att driva rättsprocesser är dyrt i Sverige och därför instiftades också Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Matilda&Jakob

DO har tidigare gått under flera olika konstellationer innan det blev just DO, men syftet har alltid varit desamma. DO driver rättsprocesserna åt de som drabbats av diskriminering så att orätt ska kunna bli rätt även man inte har pengar i plånboken. Det tycker vi i Grön Ungdom är bra och viktigt!

Det tycker däremot inte KDU. Deras nyvalda ordförande Sara Skyttedal skriverpå SVT Debatt att DO borde avskaffas. Som anledning till detta anger hon ett antal skäl som ofta är missvisande eller bara berättar delar av sanningen.

Skyttedal menar att dagens diskrimineringslag förbjuder all form av särbehandling och att till exempel åldersgränser på krogen är likställt med att bli särbehandlad inom vården. Detta är oetiskt, hävdar hon.

Vi menar att hennes påstående är missvisande.

Diskrimineringslagen innehåller flera undantag gällande vad som anses vara diskriminering. Alltså är all särbehandling inte otillåten. En av de former som råkar vara tillåten är också just åldersgränser på krogen (§12b p. 3, diskrimineringslagen). Däremot är det inte tillåtet att införa olika åldersgränser för kvinnor och män. Skyttedal har senare i sociala medier menat att det var detta hon åsyftade, men det framgår inte av hennes artikel och är därför viktigt att påpeka.

Sara Skyttedal skriver också att denna typ av fall bäst behandlas på en civilrättslig basis, utan DO:s inblandning. Men redan idag kan man som privatperson välja att driva dessa fall helt själv om man så vill. DO finns där för den som vill ha stöd i att driva sina fall.

Ingenstans i sin artikel skriver däremot Skyttedal om kostnaden den diskriminerade kan komma att bära om de väljer att gå upp i rätten mot ett stort internationellt bolag. Ingenstans skriver hon om hur den redan utsatta nu också kan behöva betala höga rättegångskostnader om de förlorar.

Det går att diskutera om diskrimineringsombudsmannens uppdrag från riksdagen ska justeras. Det går också att diskutera om DO agerat korrekt i varje enskilt fall. Men att onyanserat vilja avskaffa DO och att använda missvisande argument som skäl för detta är att slå blint.

Då missar man varför vi har en diskrimineringsombudsman. Vi har det för att hjälpa de svaga och för att göra att den som behandlats orätt inte ska behöva uppleva det på nytt i framtiden.

Matilda Andersson, förbundsstyrelseledamot Grön Ungdom
Jakob Lundgren, Grön Ungdom

Angrip inte unga politiker, Sverok

25 Dec

Sverok är en av Sveriges största ungdomsorganisationer. Jag har själv aldrig varit engagerad i den men jag känner många som är det och jag har bara hört gott om organisationen från dem. Det är därför jag också blir extra ledsen när Sveroks förbundsordförande Rebecka Pentrell tillsammans med förbundschefen för Studiefrämjandet, Tjia Torpe, på en av Sveriges främsta nyhetssidor väljer att degradera tiotusentals ungdomars engagemang.

”Partiernas ungdomsförbund har förvandlats från demokratiskolor för hela generationer till plantskolor för framtidens politiska elit.”

Rebecka Pentrell & Tjia Torpe

Nu vet inte jag om vare sig Rebecka Pentrell eller Tjia Torpe någonsin varit aktiva i ett politiskt ungdomsförbund men oavsett fallet så delar jag inte den nidbild de har av de unga som engagerar sig. Faktum är att jag tror att den nidbilden bidrar till att unga drar sig för att engagera sig.

Jag lämnade mina politiska uppdrag för snart tre månader sedan. När jag öppet sade att jag skulle kliva av var reaktionerna många och spridda. Många var förstås stöttande och såg att jag precis som så många andra unga som engagerar sig ideellt försökt göra alltför mycket samtidigt. Andra skrev till mig och var glad för att en ”politisk broiler” hoppat av, att plantskolan inte lyckats skola mig till toppen eller att den elit som skulle fostrat mig aldrig fick se mig blomma. Sådan är synen på unga som engagerar sig politiskt.

Det faktum att jag aldrig haft en önskan om att tjäna pengar på politik eller ens syssla med det på heltid gör ingen skillnad för dessa personer. De är inte intresserade av att höra det och fick de höra det skulle de ändå inte tro på mig. Bilden av mig och andra unga som politiska karriärister har satts av media och i den bilden har föraktet slagit rot.

För några år sedan deltog jag på ett möte Grön Ungdom höll i. Vi var rätt många på det mötet och en föreläsare som var där för att tala med oss frågade oss om vi såg oss som politiker. Så gott som inget svarade ja. De flesta såg sig istället som gräsrötter och det enda de ville var att göra sin skola, sin stad, sitt land – ja, världen, bättre. Politiker är det få unga som vill vara. Så snart man börjar närma sig kommunfullmäktige eller andra demokratiska församlingar blir man ifrågasatt både för sin ålder och för sina motiv. Dels är man för ung och dels är man bara ytterligare en politisk broiler. Ens engagemang misstänkliggörs. Föraktet visar sig.

Samma bild av personer som bara vill göra världen bättre har jag fått när jag träffat personer från andra ungdomsförbund. Jag håller inte alltid med de jag träffar från andra förbund, men det vi alltid haft gemensamt är att vi engagerat oss för att vi tror på någonting. Inte för att vi vill plocka ut en riksdagslön i framtiden.

”.. vi måste alla ta vårt ansvar för demokratins framtid”

Skriver de i artikeln. Jag tror att deras önskan att ta ansvar för demokratins framtid är genuin. Därför är det synd att de väljer att hävda sig själva genom att förminska ungas politiska engagemang. Jag tror att det är bra att unga kan engagera sig på många olika håll och Sverok bedriver en väldigt viktig och väldigt uppskattad verksamhet. Men det ger inte dem rätten att förminska de politiska ungdomsförbunden till plantskolor.

Precis som Sverok tar de svenska ungdomsförbunden ansvar för att fostra Sveriges unga i hur en demokrati fungerar. Vi finns ute i skolorna för att prata om politik med ungdomar på deras villkor och alltför ofta får ungdomsförbunden själva försöka föra ungas talan när de politiska partierna sviker.

Ungas röster hörs idag alltför sällan och alltför sällan tar unga plats i Sveriges demokratiska församlingar. Men för att få ungas röster hörda måste vi unga arbeta tillsammans. Därför önskar jag att Sverok, Studiefrämjandet och andra som organiserar unga slutade sprida bilden av politiskt engagemang som oärligt. Unga engagerar sig politiskt för att göra världen bättre. Varken mer eller mindre.

MUF mindre HBTQ-vänliga än KDU?

3 Aug

Pride-veckan är nu slut och det innebär att politiker och opinionsbildare runt om i Sverige skiftar fokus från HBT-frågor till andra frågor, t.ex.  opinionssiffror och skolk. Men jag har fortfarande lite kvar som jag vill få sagt. Den här gången handlar det om ett problem som verkar finns inom Moderata Ungdomsförbundet.

HBT-bloggaren Bengt Held har i ett rätt nytt inlägg gått igenom riksdagspartiernas ungdomsförbunds inställningar till olika HBT-frågor. Bland de frågor han ställt var fem av ungdomsförbunden för alla förslag, dessa ungdomsförbund var Grön Ungdom, Ung Vänster, SSU, CUF och LUF. De två som inte var för alla var MUF och KDU.

KDU ställer sig tveksam till två förslag men går inte helt emot dem. Dessa två förslag är avskaffning av steriliseringskravet för den som vill byta juridiskt kön och att personen som vill genomgå bytet inte måste vara svensk medborgare. Det hela ligger i linje med att även KD nu är villiga att se över steriliseringskravet.

MUF å andra sidan är emot hela fem av förslagen. Att införa förbud mot diskriminering p.g.a. sexuell läggning i regeringsformen, att införa förbud mot diskriminering p.g.a. könsidentitet i regeringsformen, att hets mot folkgrupp även ska skydda transpersoner, att hatbrottslagen specifikt ska inkludera transpersoner och att FN ska arbeta för en HBT-resolution.

Anledningen till att MUF är emot många av förslagen är att förbundet att grupper är emot att med i lagar mot diskriminering. Och det här är ett problem jag ofta upplevt när jag diskuterat med medlemmar i förbundet. Eftersom de är så fokuserade på den egna individens värde och egenskaper blir man blind för strukturella problem. Och det verkar vara det som hänt här. För när man endast studerar allting på ett individuellt plan så blir inte slutsatserna nödvändigtvis bättre, utan de kan tvärtom bli mycket sämre. När man gör det kan man till exempel aldrig upptäcka att kvinnor tjänar i snitt 92% av vad män gör för samma arbete, eller att homosexuella män får lägre län än heterosexuella. Om man ska upptäcka sådana strukturella skillnader måste man studera det stora hela, inte det lilla individuella.

MUF har hamnat i någon nyliberal jargong som innebär att de inte längre kan uppmärksamma strukturell diskriminering och därför vill de inte heller ha en diskrimineringslagstiftning.

Om min tolkning av MUF:s hållning i frågan är felaktig kan någon jättegärna informera mig om detta i kommentarerna.