Archive | Uncategorized RSS feed for this section

Miljöpartiet har inget att hämta i regeringsfrågan

16 Nov

Den här texten kommer att handa om Miljöpartiet i regeringsställning, om Miljöpartiets förtroende och om Miljöpartiets utåtriktade kommunikation. Texten kommer inte ta ställning till partiets politik och vare sig denna varit framgångsrik eller inte i eller om det är rimligt att partiet just nu har så pass lågt förtroende som det har.

Anledningen till att jag skriver den här texten är att Miljöpartiet befinner sig i en svår kommunikativ situation och en situation som de inte riktigt själva verkar lyckas hantera. Förtroendet för språkrören har under en längre tid varit väldigt lågt och det låga förtroendet för Isabella Lövins företrädare Åsa Romson finns fortfarande färskt i minnet bland media och hos väljarna. Detta sker samtidigt som partiet fått kritik i många för partiet viktiga frågor, migrationspolitiken, den tyska kolkraften med mera. I den här situationen måste Miljöpartiet finna en väg framåt för att på nytt bygga upp ett politiskt förtroendekapital hos sina företrädare, ett förtroende för att partiet förvaltar och driver sina egna förslag och att partiet är relevant i regeringsställning samt att företrädarna i regering företräder Sverige på ett föredömligt sätt. En utmaning som heter duga.

För att göra detta måste man välja sina strider på ett strategiskt sätt. Både i vilka frågor man går ut med och med vilka ambitioner man driver dessa. I det här läget är det till exempel svårt att ställa särskilt hårda krav i en valrörelse då partiet tydligt i regeringsställning fått backa från några av sina mest uppmärksammade krav. En annan sak man måste göra är att inte bjuda in andra att kritisera partiets svagheter. Det senare är det som gör det svårt att förstå vad partiets agerande nyligen.

Miljöpartiet öppnar för att bredda regeringen

Så lider rubriken i det som närmast måste beskrivas som ett försök till ett porträtt av Miljöpartiet under hösten 2016. Artikeln publicerades i DN och följdes snart upp av en debattartikel från riksdagsledamot Rasmus Ling och denna publicerades i SvD. Sveriges två största dagstidningar publicerade båda material om Miljöpartiets regeringsroll under partiets näst största årliga arrangemang, dess kommun- och landstingsdagar.

Varför är detta då dåligt?

Jo, regeringsfrågan är en fråga som i grunden bygger på förtroendekapital alternativt trovärdighet som en tredje kraft. Det första synliggjordes tydligt 2010 när Fredrik Reinfeldt, Sveriges dåvarande statsminister, som åtnjöt ett högt förtroende gjorde regeringsfrågan till paradgren mot det rödgröna samarbetet. Det senare är det Miljöpartiet historiskt sätt gjort och det Sverigedemokraterna skulle kunna säga gör idag. Nämligen att representera en politisk kraft som står utanför blockkonstellationerna och som därför också kan attrahera väljare som ogillar den rigida blockpolitiken. Problemet för Miljöpartiet är att partiet inte har ett högt förtroende bland väljarkåren för hur de sköter sig i en regering och att de dessutom nu är uppbundna i ett politiskt block. Hur reagerar då allianspartierna när Miljöpartiet gett invit? Jo, såhär;

– Det är helt uteslutet. Jag arbetar varje dag fram till valet för att Sverige ska få en alliansregering. Om alliansen inte vinner valet, utan att vi får ett läge ungefär som i dag, har jag sagt att i ett sådant läge ska vi öppna för ett mer blocköverskridande samarbete. Men jag är tveksam till om Miljöpartiet fungerar. De är inte regeringsdugliga, säger Jan Björklund.

Miljöpartiet la upp bollen perfekt och Jan Björklund fick smasha den rakt ner i marken i Sveriges största dagstidning. Återigen fick Miljöpartiet negativ uppmärksamhet för sin trovärdighet som regeringspartner och Björklunds Liberalerna fick plocka enkla politiska poäng utan egentlig ansträngning samt att de fick gratis tid i media. Inviten är dessutom rent medialt svårt att förstå från MP:s perspektiv. Självklart måste Miljöpartiet förstå att oppositionen inte kommer att välkomna idén om att hoppa på den den nuvarande regeringen när den är så pass svag som den är.

Men är det då skillnad på det språkrören gjorde och det Rasmus Ling gör? Ja. En viktig sådan.

Språkrören, likt partiledarrollen, är partiets ansikte utåt och det de säger och gör bär ett mycket större symboliskt värde och ett mycket större nyhetsvärde än vad enskilda riksdagsledamöter gör. Särskilt stor blir denna betydelse just när den tar formen av en längre djupare intervju som skedde under en stor MP-konferens. Lings artikel däremot är av en annan natur. Även om tajmingen knappast är den bästa så måste förtroende och en diskussion om Miljöpartiets roll i riksdagen börja någonstans och när man slår från ett underläge får andra företrädare än de allra högsta börja så de frön som får växa till större idéer långt senare. Hans artikel och agerande i sig hade förmodligen aldrig bjudit in media till att ge Björklund utrymme på nyhetsplats utan den skulle som mest manat fram ett svar från en annan riksdagsledamot. Såklart skulle även den debatten kunnat skada Miljöpartiets förtroende snarare än att stärka det, men där fanns i alla fall en potential och oddsen är relativt goda att endast en ytterst begränsad grupp väljare skulle ta del av den.

Slutligen måste man också fråga sig vilka väljare det nu är Miljöpartiet tror att man attraherar när språkrören talar om att bredda regeringen på bästa möjliga tidningsplats. Är det väljare som lämnat Miljöpartiet på grund av att de tappat förtroendet, antingen för företrädarna eller förmågan att driva politik, för partiet som nu ska komma tillbaka? Knappast. Det förtroendet lär inte vara större i en regering där fler partier deltar, tvärtom finns en risk att det ses som ett försök att klamra sig till makten. Nej, istället är det retorik som talar till den lilla gruppen redan frälsta, den som inte kommer lämna partiet och den som delar samma mediala bubbla, för det är endast där regeringsfrågan just nu känns som kommunikativt sund sak att lyfta.

Därför kandiderar jag till Seniorskollegiet

11 Maj

Samtidigt som många medlemmar i Blekingska Nationen begav sig ut på vägarna mellan Göteborg och Lund i årets upplaga av Tandem anslogs min motnominering till Seniors på vår nations anslagstavlor. Jag har tidigare bråkat en del och ställt höga krav på de som kandiderar till högre poster och menat att de borde deklarera sin viljeinriktning redan innan det lagtima nationsmötet. För att visa att jag lever som lär kommer jag därför att dela med mig av mina tankar i detta blogginlägg. Anledningen till att jag skriver ett inlägg är för att det ska vara enkelt att sprida och diskutera med vänner och intresserade. Vi saknar ett gemensamt diskussionsforum och därför får jag hoppas att inlägget sprids med vinden och når så många som möjligt.

Men om vi ska komma till frågan någon gång – varför kandiderar jag egentligen till Senior? Jag tänkte besvara det genom ett antal frågor för precis som Sokrates menade kan vi genom frågor nå klarhet i vårt tänkande.

Vad är egentligen en Senior?

För många kanske det här i sig är en svår fråga.  Vissa som inte är tjänstemän på Blekingska Nationen kanske aldrig kommit i kontakt med Seniorsbegreppet förut. Läser man Blekingska Nationens stadgar finner man att Seniors (det är en styrelse) har det övergripande ansvaret för nationens verksamhet. De skriver instruktioner till förtroendevalda, granskar ekonomin med mera. Jag skulle vilja betrakta Seniors som främst en strategiskt styrelse.

Varför vill du bli en Senior?

Vi talar mycket om vårt ekonomiska kapital och riskerna om det någonsin börjar svikta. Nationen har varit försiktig med användningen av vårt ekonomiska medel för att kunna trygga nationens framtid. Men mitt bland allt det tror jag att vi glömt bort vårt absolut viktigaste kapital – medlemskapitalet. Som en ideell organisation där ersättning inte utbetalas för till de som engagerar sig är vi helt och fullständigt beroende av att folk vill vara en del av nationen. Vi är också beroende av att folk vill besöka vår nation och att våra medlemmar är nöjda.

Jag tror att man är villig att kämpa för det man är en del av. Jag tror att man är villig att kämpa ännu mer om man känner att man gör skillnad och jag tror att man är villig att kämpa allra hårdast om man känner att folk lyssnar på en. När jag tittar på resultatet av tjänstemannaenkäterna de senaste tre terminerna så ser jag att väldigt många inte känner att de kan påverka Seniors. Det är ett problem. Om fler kände att de kunde påverka tror jag också att de skulle ha mer att ge.

När få känner att de kan påverka förlorar vi också någonting annat. Diskussionen. Det är genom att diskutera med varandra vi finner de bästa svaren. Seniors består av kompetenta personer, men ingen nationsstyrelse har en större total kompetens än alla nationens medlemmar! Men om man som medlem känner att ingen lyssnar, att man inte kan påverka, eller om man inte ens vet vart man ska gå dör diskussionerna.

Jag vill bli Senior för att fler ska kunna känna att de blir sedda, hörda och kan påverka. Jag vill bli Senior för att vi ska diskutera mer på den här nationen. För att parafrasera en gammal sittningsdänga – Det diskuteras alldeles för lite på den här nationen!

Men hörredu, varför skulle du vara mer kompetent än de föreslagna kandidaterna?

Svaret på den frågan är enkelt. Jag tror inte att jag är mer kompetent än någon av dem, men jag tror att vi alla besitter olika kompetenser. En styrelse där alla har samma kompetens och bakgrund är en styrelse där diskussionerna inte får ta sin rätta plats. Därför är det viktigt att personer med nya kompetenser och erfarenheter hela tiden för med dem kommer nya idéer, perspektiv och förslag.

Jag må bara ha varit tjänsteman på Blekingska Nationen i två terminer, men jag har sedan jag varit tolv år gammal suttit i ett stort antal styrelser och har över tio års erfarenhet med mig från det. Jag har suttit i elevråd, startat prisvinnande miljöråd, hållit i årsmöten många gånger större än de på nationen, jobbat med internationella styrelser, genomfört medlemsdemokratiutredningar i organisationer fyra gånger större än Blekingska. Varje ny styrelse är olik den innan men erfarenheterna är alltid värdefulla. Jag tror att mitt perspektiv som en person som går direkt från tjänstemannakåren är viktigt i Seniors och jag tror att min erfarenhet från världen utanför Blekingska kan vara en nyckel för att komma med nya idéer i styrelsen.

Jag kommer att kandidera mot alla de som föreslagits till Seniorskollegiet var för sig. Anledningen till detta är att jag inte kunde motkandidera allmänt till styrelsen och jag tycker inte att det är min uppgift att välja vilka kompetenser man kan rösta in i Seniorskollegiet, det är nationsmötets uppgift.

Vad får jag om jag röstar på dig?

Du får en person som brinner för att fler ska kunna påverka mer.

Du får en person som kommer att arbeta för att inte brygga relationer mellan Seniorskollegiet och tjänstemännen utan även Seniors och nationens medlemmar.

Du får en person som vill göra det enklare att få information – Genom att se över våra informationskanaler kan vi nå fler! Nationsmötelsekallelse kan gå ut digitalt till alla, mötesinformation kan tillgängliggöras innan man kommer till mötet och genom att bjuda in till samtal kan nya perspektiv komma fram.

Du får en person som kommer finnas ute i den verksamhet som du är aktiv i. Jag tror att det är viktigt som Senior att förstå hur det är att vara tjänsteman på nationen nu.

Du får en person som kommer vara tillgänglig för dina frågor och funderingar. Jag tycker att det är positivt att fler idéer kommer fram och diskuteras. Har du en idé ser jag gärna att den lyfts till Seniors vare sig jag tycker den är god eller inte. Oftast kan diskussionerna i sig leda till något givande – en annan idé, förståelse för varför saker är som de är eller bara lättnad för att någon lyssnar.

Du får en person som vill lyfta icke-alkoholrelaterad verksamhet. Jag tror att vi som en liten mysig nation kan skapa enorma värden för icke-aktiva medlemmar genom att bjuda in dem till social verksamhet som inte är alkoholrelaterad. Saker så som idrottsutskottet, LAN-helger, bakstunder, likabehandlingsutskott är sånt som kan knyta an medlemmar till nationen utan att de måste engagera sig och jobba på någon av våra verksamheter.

Vad ska jag göra om jag har en fråga till dig?

Maila mig på Lundgrenja@gmail.com, skicka ett meddelande på Facebook (min profil är och kommer vara öppen just för sånt) eller ring mig på 070 53 57 255. Jag finns här för att svara på dina frågor.

Har du några sista ord?

Tack för att du läst min text! Jag hoppas att du diskuterar den och delar den med andra. Du måste inte hålla med mig eller vilja se mig i Seniorskollegiet, men jag tror att diskussionen ändå kan vara viktig. Prata om vad du tycker är viktigt och vilken funktion du tycker att Seniorskollegiet ska fylla. Om du är medlem på Blekingska men inte är aktiv. Kom gärna på nationsmötet och hör vad alla har att säga. Oavsett om du röstar på mig eller inte så vinner demokratin på att just du deltagit.