Vad kan man lagstifta fram egentligen?

13 Mar

Som politiker är jag väldigt konsekvensinriktad. Ett ideologiskt tveksamt beslut kan för mig rättfärdigas om det i överlag har positiva effekter. Ibland kan det räcka med att de positiva effekterna i överlag är större och ibland behöver de vara överväldigande men ändock är effekten i slutändan det viktigaste.

Det tycker jag gör mig till en lite bättre politiker. Ideologiska skygglappar försvinner till viss del och resultatet står i fokus. Det innebär dock inte att resultatet i sig inte är beroende av ideologi.

Det här innebär att jag till exempel är för kvotering av bolagsstyrelser. För mig är kvotering någonting som i grunden är dåligt men effekten av kvoteringen är mer jämställda bolagsstyrelser och därmed kan jag godta verktyget. Många andra politiker tycker helt annorlunda. Antingen ställer de inte upp på premissen att vi bör sträva efter jämställda bolagsstyrelser och därmed är inte effekten relevant att ta ställning till eller så är de rent ideologiskt mot verktyget kvotering. De senaste av de två är nog vanligast i den svenska debatten.

Dagens Alliansregering är också ett exempel på det senaste. Man tror inte att man kan kvotera fram jämställdhet. Dels för att man inte tycker om verktyget och dels för att man inte tror att det blir en sann jämställdhet.

Jag kan egentligen ställa upp på båda premisserna som Alliansen i allmänhet ställer upp. Jag ogillar, precis som jag tidigare påpekade, verktyget kvotering och jag tror precis som Alliansen inte att effekten blir en sann jämställdhet. För mig aspirerar dock inte en kvoteringslag heller till att skapa någon sann jämställdhet utan det handlar om en spark i rumpan.

Det är ett faktum att lika tenderar att välja lika och det innebär att de män som idag sitter i bolagsstyrelser helt sonika väljer in fler män när ett val blir aktuellt. Jag menar inte att männen konspirerar mot kvinnor utan att det helt enkelt existerar en struktur som gör att män strukturellt kvoteras in till styrelserna. Det problemet kommer en kvoteringslag till rätta med när man med en spark rättar till dimensionerna på styrelserna. Det skapas inte en sann jämställdhet men man kan mycket väl komma åt den strukturella ojämställdheten som idag finns. Det räcker för mig för att man ska kunna motivera kvoteringen som verktyg. Och det gäller även för andra lagar som åsyftar att göra samhället lite mer jämställt.

Men lagstifta fram jämställdhet kan man inte. Det tror varken jag eller Alliansen.

Kristdemokraterna verkar däremot tro att man kan lagstifta fram andra saker. Andra mer abstrakta och svårmätta saker. En sån sak är mod. Och det har jag svårt att förstå.

Kristdemokraterna tror alltså inte att man kan lagstifta fram jämställdhet, som ändå i någon mån går att mäta i absoluta tal, men man tror att man kan lagstifta fram den abstrakta känslan, eller driften, mod.

Jag talar förstås om den civilkuragelag som Kristdemokraterna drivit på och som Alliansen sedermera gått med på att utreda. Lagen skulle innebära att man kan bli straffad för att man inte ingripit när man sett ett brott begås. Syftet är förstås förståeligt. Man vill att medborgarna ska agera solidariskt och rädda varandra när hjälp behövs och det är ett syfte som kan kan förstå och ett mål som jag kan dela.

Lagstiftning blir dock för mig i detta fall, precis som i det förra, ett medel jag ogärna använder. Det blir så ännu mer i detta fall då det handlar om någonting ännu mer abstrakt än jämställdhet.

Att Kristdemokraterna däremot verkar tycka att det går att lagstifta fram mod är för mig ett under. Antingen följer de inte samma metodik som de verkar göra i fallet med kvotering eller så är det helt enkelt ideologiskt blinda.

Effekterna av lagen är i detta fall dessutom i allra högsta grad negativa snarare än positiva. Expertutredningen som gjorts kommer till följande slutsatser;

Utredningen konstaterar att en sådan lagstiftning (Civilkuragelag, min anmärkning) inte skulle få någon nämnvärd positiv effekt. Däremot skulle den minska människors benägenhet att anmäla och vittna om övergrepp och olyckshändelser i fall då de själva inte gjort tillräckligt för att hjälpa.

Eftersom är effekterna i överlag verkar vara negativa och eftersom lagstiftning enligt mig i grunden är negativt är jag emot en så kallad civilkuragelag.

Hur Kristdemokraterna tänker agera vet jag inte än men jag ser fram emot att se vilket beslut de tar nu när det har utredningen i handen.

Om de går vidare med lagstiftningsprocessen så verkar de ju dels tycka att man kan lagstifta fram abstrakta känslor och varför kan man i så fall inte lagstifta fram jämställdhet? Och om man går vidare så väljer man också att helt bortse från effekterna och menar att det symboliska, ideologiska värdet står över effekterna beslutet kan få. I det fallet är Kristdemokraterna dels förblindad av ideologiska skygglappar och dels kan man väl verkligen ställa sig frågan varför man inte tror på lagstiftning när det handlar om jämställdhet.

Om man ändå tycker att det symboliska värdet är större än effekterna, och om effekterna ändå kan antas vara positiva, varför vill man då inte lagstifta fram jämställdhet när man är villig att lagstifta fram andra värden där effekterna inte ens är positiva?

Inlägget redigerades den 14 mars. Det som ändrades var att jag endast syftade till att Kristdemokraterna drivt frågan om civilkuragelag istället för att hela Alliansen gjort det. Anledningen till att jag trodde att hela Alliansen gjort det är att uttalanden från Kristdemokrater gett mig den bilden. Jag ber om ursäkt om mina tidigare formuleringen förvirrat någon.

Advertisements

12 svar to “Vad kan man lagstifta fram egentligen?”

  1. Bengt Held 14 mars 2011 den 13:06 #

    Jakob

    Det du skriver är inte sant. Det är bara Kristdemokraterna som är för en civilkuragelag. Det är viktigt du kollar upp fakta innan du kritiserar andra partier. Inte vill du väl att att folk ska hitta på att mp tycker diverse saker som inte är sanna.

    Alliansen har gemensamt besluta att starta en utredning om en civilkuragelag, utredaren skulle enligt direktiven presentera ett möjligt förslag även om vederbörande själv skulle vara negativ. Och det är det som hänt. Utredaren avråder från en sådan lag. Nu ska det behandlas i regeringen där kd är positiva och m, fp och c är negativa till en sådan lag.

    När det gäller kvotering av bolagsstyrelser? Varför bara bolagstyrelser? Varför inte kvotera styrelser i idrottsrörelsen, fackföreningsrörelsen eller för den delen politiska parti? Hur är könsfördelningen inom Byggnads? Eller vissa typiskt manliga idrotter?

    Och varför bara kvotera kön, varför inte etnicitet, sexuell läggning och könsidentitet? Accepterar du de andra strukturerna?

    Och hur göra med transpersoner, vilket kön tillhör de?

    Se individen. Vi människor är mer komplexa än att bara reduceras till att ha en egenskap som ska orsaka kvotering hit eller dit. Nej till kvotering.

    Bengt

    • jakob 14 mars 2011 den 18:08 #

      Du har rätt. Jag utgick från mitt minne när jag skrev att Alliansen gått inkorporerat Kristdemokraternas förslag i deras politik. Jag minns det som att det stod att de ville införa lagen i deras valmanifest från 2006, men det står faktiskt bara utreda. Inger Davidsson, som var vice ordförande i justitieutskottet och tillika kristdemokrat uppgav dock 2007 att Alliansen var överens om att man skulle införa en sådan lag.

      I och med att det är så otydligt tänker jag dock redigera inlägget så att det är tydligt att Alliansen endast velat utreda, även om KD länge rakt ut velat lagstifta. Tack för att du uppmärksammade det!

      Självklart accepterar jag inga av dessa strukturer men jag har svårt för en argumentation som bygger på att man inte får åtgärda en diskriminering om man inte åtgärdar alla. Bara för att HBTQ-personer diskrimineras så ska även kvinnor göra det är inte ett hållbart argument. Könsdiskrimineringen är en av de mer mätbara i samhället och den diskriminering som kanske drabbar flest, och därför är det också aktuellt att man går före i den frågan. Just synen på kön är också till viss mån grunderna i annan diskriminering om man talar om en rådande mansnorm.

      När det gäller politiken så har den ju till stor grad visat sig vara självreglerande och där ser man ju ofta 40/60 eller bättre i demokratiska församlingar, särskilt när de blir större. Däremot tycker jag att man borde driva på kvotering även i kommunala och statliga bolag och jag har funderat på att motionera om det till Örnsköldsviks kommunfullmäktige där jag sitter som ersättare.

  2. Bengt Held 14 mars 2011 den 19:37 #

    Bra du ändrade det. Som du nog vet handlar regeringspolitik ofta om kompromisser. Kd fick igenom en utredning mot att övriga partier inte lovade säga ja eller nej till förrän utredningen var klar. Och jag tror och hoppas övriga tre partier säger nej. Håller med dig om att det är hycklande från kd.

    ”Självklart accepterar jag inga av dessa strukturer men jag har svårt för en argumentation som bygger på att man inte får åtgärda en diskriminering om man inte åtgärdar alla.”

    Men det var inte det som var min invändning Jakob. Jag är principiellt emot kvotering vilket borde framgått redan av första kommentaren. Jag är även emot att politiker inte respekterar äganderätten i bolagsstyrelser utan ska reglera fördelningen av olika grupper där. Vill de bara ha rödhåriga 31-åringar i sin bolagsstyrelse ska ingen politiker tvinga dem byta ut dem. Det är min liberala policy.

    ”Bara för att HBTQ-personer diskrimineras så ska även kvinnor göra det är inte ett hållbart argument.”

    Något som jag definitivt inte sagt heller. Läs igen.

    Men tycker du man ska fortsätta med andra grupper sedan? Är du för kvotering av invandrare och HBT-personer i bolagstyrelser, idrottsföreningar, fackföreningar etc?

    Jag noterar du inte kommenterade det jag skrev om fackföreningar och idrottsföreningar. Varför ska vi inte ha lagar som kvoterar dem om vi ska hade för bolagstyrelser?

    ”Könsdiskrimineringen är en av de mer mätbara i samhället och den diskriminering som kanske drabbar flest, och därför är det också aktuellt att man går före i den frågan. Just synen på kön är också till viss mån grunderna i annan diskriminering om man talar om en rådande mansnorm.”

    Kanske, till viss del… för den debatten i media, jag lovar hålla med dig i kampen mot diskriminerande strukturer. Men när man ska fixa lagar bör de följa de principer man själv tror på. Och kvotering reducerar människor till att bara ha en egenskap.

    Intressant också att du tycker kön är lätt mätbart eftersom ditt parti kallar sig queer och ifrågasätter tydlig indelning i kön. Ibland är det som ena delen av partiets politik inte vet vad den andra gör. När man ska diskutera kvotering, porr och prostitution försvinner lätt queerresonemanget.

    Jag tycker ni i mp borde fortsätta utveckla queerresonemanget och få det att genomsyra även jämställdhetsdebatten.

    Hur feminin en kille är så är han en ”man” för dig i kvoteringsdebatten och hur maskulin en tjej är så är hon ”kvinna” för dig. Du håller dig till människors könsorgan för inte vill du väl folk ska kvoteras efter hur feminina och maskulina de är? Och återigen hur gör vi med transpersoner?

    Annars tycker jag det är uppfriskande att du för ett resonemang och väger argumenten emot varann, den aspekten gillade jag i din bloggpost. Kanske du är lite queer även i kvoteringsdebatten trots allt. 🙂

    Kram

    Bengt

    • jakob 11 april 2011 den 16:16 #

      Förlåt att jag svarar så sent.

      Jag tycker inte att uppdelning i kön är intressant så tillvida att det idag finns en uppdelning i samhället som sedan formar hur personer blir under deras uppväxt. En kvinna i bolagsstyrelsen blir inte mindre värdefull för att hon beter sig stereotypiskt manligt för hon visar ändå att kvinnor faktiskt kan, och kanske ska, ta plats i bolagsstyrelser.

      Kvoteringen skulle dessutom förstöra den indirekta kvotering som sker redan idag. Om kvinnor som idag är en underrepresenterad grupp tar plats i styrelserna så faller lite grejen där lika väljer lika.

      Angående fackföreningarna så vet jag inte riktigt hur det ser ut där och om samma problem finns där. Inom idrottsföreningar finns de däremot och där tycker jag att man från kommunalt håll bör se över hur man delar ut sina bidrag. Inte direkt efter vilka som sitter i styrelsen kanske, men däremot kan det ju mycket väl vara så att stereotypiskt manliga sporter prioriteras med bidragen. Bolagsstyrelserna är ju väldigt mycket symbolpolitik när det handlar om hur kvinnor formar sin karriär och därför blir de extra intressanta. Kvinnliga idrottspersonligheter finns på ett helt annats sätt än kvinnliga bolagspampar, skulle jag hävda.

  3. Bengt Held 11 april 2011 den 16:19 #

    Hej

    Ja, verkligen ett sent svar 🙂

    Jag tycker inte du framför några nya argument jämfört med tidigare utan det kvarstår att det blir godtyckligt. Man ska kvotera där du gissar det är ett problem men inte annars. Jag hävdar att tvingande lagar inte kan utgå från var politiker gissar det är ett problem. Min åsikt kvarstår att kvoteringen både är principiellt fel och ofta heteronroamtiv när det gäller kön.

    Bengt

    • jakob 11 april 2011 den 16:26 #

      Nu gissar jag ju knappast att det finns ett problem. Andelen kvinnor i svenska bolagsstyrelser har ju pendlat kring 20 % väldigt länge. Anledningen till att jag inte vill uttala mig om fackföreningar är ju för att jag inte vet om samma problem finns där. Jag är ju snarare väldigt konsekvent i att jag inte vill göra den gissningen.

  4. Bengt Held 11 april 2011 den 16:34 #

    Jakob

    Du menar man ska avstå från tvingande lagar för att du och andra inte bry sig om att ta reda på hur situationen är inom de branscherna.

    Du som politiker har inte att göra med vilka som är med i bolagstyrelser eller vilken fördelning de har. Så enkelt är det.

    Lika lite som folk har med att göra vilka som ska vara med i styrelsen för mp där du bor. Men ni är många politiker som är klåfingriga och vill reglera allt. Jag vidhåller mina tidigare argument. Du har ännu inte förklarat varför sexuell läggning då inte ska kvoteras i idrottsstyrelser du borde känna till hur få öppet HBt där är.

    Och du har förtydligat varför liberaler inte bör rösta på mp. Vi ser människor som individer, och inte del av någon kvoteringsgrupp.

    Nu lämnar jag debatten som borde avslutats för flera veckor sedan.

    • jakob 11 april 2011 den 16:50 #

      Det menar jag ju knappast. Det där var ju ett straw-man-argument utan dess like. Jag vet däremot inte om hur det ser ut i branscherna och tänker därför inte uttala mig om vad deras behov är. Är det ett koncept som är svårt att förstå?

      Sen tycker jag, precis som tidigare, inte att man kan motivera avsaknad av lagstiftning för att främja en grupp som diskrimineras genom att säga att man inte åtgärdar alla diskrimineringsproblem samtidigt. Jag har själv pratat om vikten av att arbeta med mer HBT-frågor i Örnsköldsviks idrottsföreningar och där pågår nu ett arbete med en rapport som RFSL plockat fram.

      Även jag ser människor som individer och idag sker det en diskriminering av vissa av dessa individer på grund av vilket kön de föds med. En sådan diskriminering är den som finns i bolagsstyrelser. En annan är den som finns inom idrottsrörelsen. Andra finns inom religioner. Olika problem kan behöva olika lösningar.

      Att man kan gruppera människor tar inte heller ifrån dem deras individuella värde. Men när man bortser från strukturell diskriminering för att man fastnat vid att se alla som individer så har man ett problem. Till exempel får pojkar lägre betyg i skolan även om de presterar lika bra som tjejerna. Det är ett tydligt strukturellt problem som aldrig skulle kunna upptäckts om man bara såg till dem som individer.

  5. Bengt Held 11 april 2011 den 16:55 #

    Ärligt talat är det meningslöst debattera det här med dig. Du är inte mottaglig för sakargument även efter att jag preciserat vad jag menar. Om det är någon som är desperat är det du ännu inte kunnat förklara varför man bara ska kvotera när det gäller kön och aldrig när det gäller bl.a. sexuell läggning. Att man gör rapporter och statistik är väl bra. men absurt att du inte fattar skillnaden mellan att göra rapporter och statistik indelat efter grupper och att införa tvingande lagstiftning.

    Men sakargument biter inte på dig tydligen. tycker du precis vad du vill. jag har frmfört mina åsikter och jag kommer inte säga ett ord till i den här debatten. Jag kommer radera varje nytt meddelande i den här debatten utan att läsa det.

    Jag blir så trött.. suck

    • jakob 11 april 2011 den 17:08 #

      Vi håller inte med varandra i sak och lär knappast heller göra det i framtiden.

      Kvotering efter kön är mer intressant eftersom det dels är lättare. Idag är samhället uppdelat efter kön vare sig vi vill de eller inte och vårt kön framträder dels på alla våra ID-handlingar och det uppfattas även i de flesta fall omedelbart av vår omgivning. Det är inte fallet med sexuell läggning. Att det är fallet med kön gör också att de positiva effekterna av kvoteringen blir större.

      Sen är det klart att jag förstår skillnaden mellan indelning i grupper i statistik/rapporter och på faktiskt lagstiftning. Det finns ingen anledning att ta till logiska fallacier så som straw-man argumentet du kom med tidigare. Däremot finns det liberaler som jag mött som inte ens vill dela upp statistik på det sättet och i och med att jag inte känner till din ståndpunkt där så tyckte jag att det var relevant att framföra.

  6. Bengt Held 11 april 2011 den 16:56 #

    du har mage att börja snacka om det här efter flera veckor utan något svara…

    Hejdå för den här debatten. Jag kommer inte läsa något mer inte heller i min mailkorg om att du skrivit något nytt i den här debatten.

    • jakob 11 april 2011 den 17:11 #

      Det är tråkigt att du känner så och det är tråkigt att jag missat din kommentar. Jag skriver på tre olika bloggar och min aktivitet på denna har ju knappast varit på topp. Skrev ett nytt inlägg för första gången sedan detta inlägg idag och då märkte jag att det kommit två nya kommentarer som jag helt missat, en från dig och en från Sture Eriksson. Sen ska jag dessutom hinna studera, arbeta idéellt och ha någon slags fritid.

      Det är ju helt och hållet mitt fel att kommentarerna förbisetts men jag vet inte riktigt om det är någon anledning att säga att jag ” har mage att börja snacka om det här efter flera veckor utan något svara”.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s