Ett beslut – 100 000 år av konsekvenser

28 Jun

Den här insändaren har jag inte sett i varken tryck eller på nätet men enligt vissa källor ska den vara publicerad i Hela Hälsingland, Ljusnan, Västerbottens Folkblad, Söderhamns-Kuriren och Hudiksvalls Tidning (Nu även i Norran). Ni kan läsa den här nedan;

Ett beslut – 100 000 år av konsekvenser

Riksdagen har nu på borgerligt initiativ öppnat upp för nya kärnkraftsreaktorer i Sverige. Ett beslut som togs på en dag men som kommer få 100 000 år av konsekvenser. För minst så länge måste nämligen det farliga avfallet förvaras.
Låt oss sätta det i perspektiv.
– För 100 000 år sedan bodde inga människor här i Sverige. Då var det istid här, och det var det fram till för 15 000 år sedan. På den tiden kunde man runt om i världen hitta sabeltandade tigrar och mammutar.
– De äldsta skriftspråken är 5-6000 år gamla
– Gizapyramiden är en bit över 4000 år gammal.
– För 487 år sedan valdes Gustav Vasa till kung
– För 89 år sedan fick kvinnor för första gången rösta i de allmänna valen
– För 71 år sedan inleddes andra världskriget
– För 26 år sedan fick kvinnorna i det europeiska landet Lichtenstein rösträtt
– För 21 år sedan föll Berlinmuren
– För ett och ett halv år sedan tillträdde USAs första färgade president

Men det är alltså i 100 000 år som vi måste förvara det radioaktiva avfallet från de kärnkraftverk Alliansen nu vill bygga. Det är en utmaning som inget land i världen lyckats lösa ännu. I Tyskland har nu kärnavfall börjat läcka från deras tillfälliga förvar och i Sverige möts vi av rapporter om att de kapslar vi ska förvara uranet i kan komma att rosta sönder. Och vem vet vad som kan hända de närmsta 100 000 åren.

Alliansens beslut om att bygga ny kärnkraft är ett dumdristigt sådant och vid en Rödgrön valseger i september kommer det att rivas upp. Den svenska kärnkraften måste avvecklas, allt annat är att skjuta över våra problem på kommande generationer, och det är inte acceptabelt.

Jakob Lundgren, Språkrör Grön Ungdom Norr

Advertisements

14 svar to “Ett beslut – 100 000 år av konsekvenser”

  1. Hans I. 28 juni 2010 den 23:56 #

    Myten om Framsteget håller oss i ett järngepp.
    Kärnkraften är dessutom inte klimatneutral utan bidrar med den globala uppvärmningen. Oavsett Maud Olofssons barnbarn motsvarar halveringstiden ungefär 3000 generationers liv. ”Taxation without representation” var amerikanernas slagord mot britternas förtryck för 230 år sedan. Men vad ska våra kommande generationer säga?

  2. Michael Karnerfors 29 juni 2010 den 0:39 #

    Ok… låt oss göra som Lundgren vill och sätta det hela i perspektiv. Och den här gång sätter vi det i dess rätta perspektiv.

    För ca 2 miljarder år sedan… det är 2 000 000 000 år sedan… 20 000 gånger längre… 2 000 000 procent mer än den ändå generöst satta tidsgräns på 100 000 år vi har satt för vårt slutförvar… så startade naturen ett experiment åt oss.

    På en plats som heter Oklo, i Gabon, Afrika skapades unika förhållanden som i korthet innebar att naturen körde sina egna reaktorer av exakt samma typ vi har idag: lättvatten-modererade reaktorer som drivs av anrikat uran. Dessa reaktorer var under drift i fler hundra tusen år, och skapade exakt samma typ av avfall som vi skapar idag.

    Detta avfall låg där i berggrunden, naket, genomströmmat av kokande vatten, utsatt för starka naturkrafter.

    Och vad tror du hände?

    Ingenting alls… avfallet har inte rört sig mer än 3 meter från där det skapades… på 2 000 000 000 år, vilket betyder att sönderfallet har gått så långt att det inte ens existerar längre. Det har sönderfallit ned till sista atom… enbart tack vare sönderfallsprodukterna kan vi spåra det.

    I vårt svenska slutförvar härmar vi naturen… och lägger på ytterligare två oberoende barriärer.

    Hur vet vi att vi kan lita på det? Därför att naturlagarna som styr detta varar för evigt. Det(!) är perspektivet som Lundgren borde titta på istället för att det löjligt korta ögonblinksperspektivet 100 000 år.

    • jakob 29 juni 2010 den 23:58 #

      Ett fall är inget stort empiriskt underlag för att dra statistiskt säkerställda slutsatser kring vare sig slutförvaringen är 100% säker eller inte.

      • Michael Karnerfors 30 juni 2010 den 0:04 #

        Intressant reaktion…

        Vilken annan människa som helst hade tyckt ”Oj, vänta… häftigt! Så du menar att detta kan faktiskt funka och att vi kan lösa den här grejen?!”

        Men för en kärnkraftsmotståndare, så är detta en katastrof eftersom åsikten är viktigare än sakskälen. Så var är det första han gör när han hör detta? Jo att försöka bortförklara det…

        I vilket all som helst, hur ovillig du än är att vilja se att det finns lösningar så handlar detta inte om statistik utan enbart om en bekräftelse av det som naturlagar inom fysik och kemi redan hade förutspått. Aktiniderna – ämnena som måste lagras längst – har kemiska egenskaper som passar perfekt för geologiskt slutförvar: att de är så gott som olösliga i vatten och har en mycket hög affinitet för sten/berg.

        Svara mig ärligt på följande fråga Jakob: vill du se en lösning på detta? Eller kommer du att i det längst försöka förneka att denna fråga inte längre är ett problem?

        Svara ärligt…

        • jakob 30 juni 2010 den 0:08 #

          Jo jag tyckte att det var rätt häftigt att naturliga kärnreaktorer kunde uppstå och har läst en hel del om det nu. Men i en sån här fråga måste riskerna väga upp för vinsterna, och ett exempel på en (naturligt) lyckad slutförvaring är inte nog försäkran tycker jag.

          Jag var ursprungligen kärnkraftsförespråkare, så det är inte så att jag är motståndare från grunden. Jag har ändrat åsikt i frågan pga vad jag har funnit då jag har försökt sätta mig in i det hela. Det är inte så att jag går emot allt bara för att vara emot.

  3. Michael Karnerfors 30 juni 2010 den 0:15 #

    Jag sade just att vi har inte bara ett mycket lyckat naturligt slutförvar… vi har dessutom naturlagarna på vår sida… och över 30 års forskning på det hela.

    Så vad är det för ”risker” du talar om? Snälla… förklara för mig vad du ser som ”risker” med KBS-3 meoden… ett sltuförvar 500 meter ned i geologiskt inaktiv berggrund… och som förutom detta – som räckte gott och väl för det naturliga slutförvaret . lägger till en skyddande, dämpande vattentät buffer av bentonitlera, samt starka kapslar som extra mekaniskt skydd.

    Kan du beskriva och kvantifiera dessa ”risker” eller är det något du använder som ett gummibandsargument utan att specificera dem närmare?

    /Micke

  4. Michael Karnerfors 30 juni 2010 den 0:46 #

    Jo jag känner till FmKK, MILKAS och MFK…. och jag vet att ingen av dessa organisationer kommer att jubla den dag som lösningen blir godkänd i granskningen.

    Jag har även haft dialog med Peter Szakalos och vet hans inställning och hans arbete nu… hans samarbete med SKB och hans forsking på material som skall göra KBS-3 så gott som onödig, samt jag känne räven till det patent som han själv säger förmodligen är en lösning på det som han säger är problemet.

    Men du svarade inte på frågan… jag frågade: vad ser du som risken med slutförvaret. Att kapslarna eventuellt inte håller i deras nuvarande utformning må kanske vara sant, det får SKB, KTH och Szakalos komma fram till vilket kapsellösning som är bäst. Men det var inte det jag frågade…

    Vad ser du som riskerna? Kan du beskriva dem och kvantifiera dem?

    • jakob 30 juni 2010 den 0:57 #

      Den största risken jag ser är att kapslarna korroderar och att vi får ett läckage samt den mänskliga faktorn.

  5. Michael Karnerfors 30 juni 2010 den 0:53 #

    Rättelse: *MKG… inte MFK

  6. Michael Karnerfors 30 juni 2010 den 1:35 #

    Den största risken jag ser är att kapslarna korroderar…

    Ok… då går vi därifrån. Antag att detta händer… vi får en trasig kapsel, som ligger 500 meter ned i berggrunden. Vad händer sedan, tror du då?

    Och vad är det du förväntar dig att den mänskliga faktorn skall ställa till med?

    Tro mig… jag är inte ute för att djävlas utan jag försöker följa en tankegång här. 🙂

    • jakob 04 juli 2010 den 14:13 #

      Glömde visst svara, hehe, inte bra alltså.

      Vi vet inte hur grundvattensnivån kommer att utvecklas under påverkan av global uppvärmning och detsamma gäller bensonitleran så vitt jag förstår.

      Den mänskliga faktorn menar jag inte nödvändigtvis är ett misstag, utan det kan lika gärna vara ett attentat. Det finns inte idag någon hotbild mot Sverige, men det innebär inte att det kommer att se ut så i 100 000 år.

      • Michael Karnerfors 04 juli 2010 den 16:12 #

        Kapslarna befinenr sig redan långt under grundvattenviån. Det är en del av konceptet att förvaret skall befinna sig i vatten för att det hjälper till att täta omkring kapslarna.

        I Oklo rann det vatten ut och in hela tiden. Det rann in, reaktionen startade, vattnet kokade bort, raktionen stoppade, berget svalnade, och sedan rann det in igen… i tretimmars-cykler höll det på så i hundratusentals år.

        Och restprodukterna låg kvar.

        Så vi står kvar vid frågan: en brusten kapsel… vad är det du förväntar dig händer sedan?

        Likaså mänskliga faktorn… vad är det för slags ”attentat” du tänker dig? Vad är det för konsekvenser av detta attentat du har klurat fram?

        Igen: jag djävlas inte med dig… jag bara försöker följa din tankegång från början, igenom alla steg, till slut. 🙂

  7. Matte 04 juli 2010 den 10:47 #

    Omg.. och det kommer inget svar från jakob heller 😄

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s