Jämställdhetsbonusen är en flopp utan dess like

Den jämställdhetsbonus som Alliansen 2008 införde skulle öka uttaget av pappadagar var tanken och många borgerliga politiker har hyllat som lösningen på det snedfördelade uttaget av föräldraförsäkringen. Tyvärr så hade förslaget absolut ingen effekt för huvudtaget, pappor tog i snitt ut 44.3 dagar innan och 44.3 dagar efter. Inte heller blev det 200 000 som skulle vara berättigade för reformen som man hade beräknat, utan siffran blev i sammanhanget nesliga 10 000.

Särskilt förvånande är det inte, för trots rop om att det är den löneskillnader som står för den skeva fördelningen av föräldraförsäkringen så visar SOU 2005:73 att skillnaden på hur mycket pappan tar ut knappt är märkbar även om det är så att kvinnan tjänar mer. Däremot så visar SOU:n klart och tydligt att uttaget av pappadagar ökar inom samtliga grupper om man inför en, eller flera pappamånader. För då ökar uttaget bland de som inte tog ut en enda dag innan, bland de som tog ut mindre än den nya pappamånaden och till och med bland de som tog ut mer än den nya pappamånaden.

Alltså är det empiriskt bevisat att en tredelad föräldraförsäkring, som Miljöpartiet förespråkar kommer att förändra den ojämställda föräldraförsäkringen och att en jämställdhetsbonus inte gör det.

Alliansen har fastnat i en politik där sänkta skatter ska lösa allt, oavsett frågan. Nu har det bevisats att jobbskatteavdraget chockerande nog inte minskat inkomstklyftorna mellan män och kvinnor, tvärtom, och inte heller kommer mer pengar i plånboken förändra de normer som drabbar män och kvinnor i dagens samhälle.

Därför behöver vi en tredelad föräldraförsäkring, inte en utökad jämställdhetsbonus. För det kommer att vara onödigt kostsamt, utan att ha någon effekt alls.

Det kanske är god tid att Folkpartiet lyssnar på och tar till sig av det FP-Kvinnor säger?